Varför utsätta sig för allt detta?

Äntligen hemma efter ett föreläsningsbesök i Lidköping. Åkte från Göteborg vid tvåtiden. Föreläsning mellan sex och halv nio och så bilresa hem till Göteborg igen.

När jag sprang där och försökte hitta ett sätt att komma in i lokalen jag skulle föreläsa i så funderade jag på varför jag utsätter mig för stressen att åka runt och prata om det här ämnet kors och tvärs i Sverige. För det är stressigt och det är, till skillnad mot vad många tycks tro, inget jobb som man (i alla fall inte jag) "blir fet" på.

"Varför utsätter du dig för detta, Malene?!" Det tänkte jag i stressen som kom av att jag inte visste om jag skulle komma in i lokalen eller ej. Till slut så kom jag in och fick kontakt med kvinnan som skulle hjälpa mig. Ställde upp mina saker och inväntade åhörarna.

Då kom jag på det. Jag gör ju det här för att det är så (ni som följer min blogg vet att jag ogärna svär, men ibland gör jag undantag) förbannat viktigt. Hur kan jag jobba med något annat när jag brinner för detta, att sprida kunskap om "randiga" människor, om minoritetsmänniskor, om barn och vuxna som inte har det så lätt i livet?

Svaret är enkelt: Det kan jag inte, jobba med något annat alltså.

Och till er som lyssnade på mig i Lidköping ikväll. Tack för att ni kom och tack för att var intresserade. Det är tack vare er och andra som er, som vi går mot bättre tider för annorlunda människor, även om vi inte framme på långa vägar ännu:)